Wednesday, 23 April 2014

Kärleken (Torka Aldrig Tårar utan Handskar #1) av Jonas Gardell (4/5)

Publiceringsdatum: 2013
Antal sidor: 243

Baksidan säger:
När Rasmus stiger av tåget på Centralstationen i september 1982 lämnar han det lilla Koppom bakom sig för att aldrig återvända. Ung och vacker kastar han sig ut i de homosexuellas Stockholm.
Benjamin är Jehovas vittne. Ivrigt går han från dörr till dörr för att predika om Gud. Ingenting kan rubba honom i hans tro. Tills den dag han ringer på hos Paul, den varmaste, roligaste och bitchigaste bögen Gud någonsin skapat.

Så på julaftonskvällen, när det snöar över staden, träffas Rasmus och Benjamin, och inget blir som förr igen.

Det som berättas i den här historien har hänt. Det hände här, i den här staden, i de här kvarteren, bland de människor som har sina liv här. I en stad där de flesta fortsatte att leva sina liv som om inget hänt började unga män insjukna, tyna bort och dö.

Jag var en av dem som överlevde.

Det här är min och mina vänners historia.


Jag säger: Jag brukar undvika att läsa böcker som är så hypade som den här trilogin har varit för att har är van att bli besviken. Därför tog det halva reapriset på bokrean för att jag skulle köpa hem och läsa – för egentligen så vill jag ju se TV-serien, men boken först.

Alltid boken först.

I första delen introduceras de tre huvudpersonerna, Rasmus, Benjamin och Paul, samt deras vänner, med en blandning av nutid, framtid och dåtid. Vi får glimtar av sjukhusvistelsen men fokus ligger på hur Benjamin och Rasmus uppväxt sett ut och hur de båda trevande letar sig fram till Stockholms homosexuella. Båda längtar efter gemenskap och kärlek, men söker efter den på olika sätt; Rasmus genom att aldrig säga nej till de män som visat minsta intresse, medan Benjamin spenderar största delen av boken med att förneka sin homosexualitet eftersom han är ett troget Jehovas Vittne. Slutligen är det genom Paul som de träffas och det är där första delen slutar.

Det är många känslor som snurrar runt i huvudet när jag läser; jag är glad att få lära känna dessa människor, men samtidigt så vet jag ju att inte alla kommer att överleva. Det är en vacker väntan på att få sitt hjärta krossat, och Gardell visar vägen med blandad ömhet och brutalitet.

Ibland avbryts berättelsen och Gardell berättar ingående om de homosexuellas historia i Sverige och hur HIV/AIDS spreds i världen utan att det känns påträngande. Det är mycket viktig information som jag inte kände till och som ger en djupare förståelse för hur personerna i boken uppför sig. Det är fakta och statistik som blir mänskligare inom berättelsens referensram.
 
Jag plockar ivrigt upp del två.

No comments:

Post a Comment