Friday, 27 January 2012

Du Borde Vara Här: Min Brors Självmord av Jesper Bohm (4/5)

Baksidan säger: Vårt sätt att prata är fullt ut med saker som har med självmord att göra. Man säger att en dator ”hänger sig”: Man säger: ”Jag är så trött på det här att jag skulle kunna ta livet av mig” och alla skrattar. Jag har vant mig, ändå sticker det till varje gång någon skojar om självmord.
Den 26 juni tog min storebror Nicklas sitt liv. Jag visste ingenting om självmord. Det var något som mest fanns i filmer, trodde jag. Men Nicklas dog inte i något konstigt och ovanligt. Självmord är ett av de vanligaste sätten att dö på. Varje dag tar fyra personer livet av sig i Sverige, alltså tar en person sitt liv var sjätte timme.

[Sedan kan jag inte läsa mer för att biblioteket har lagt dit ett klistermärke]

Jag säger: Oj vad glad jag är att jag läste den här. Så otroligt glad.

Jag känner ingen som har begått självmord, men boken handlar inte enbart om det, utan mest om sorgen av att vara en av de som blev kvar. Jesper pratar ärligt om de olika känslor som de flesta som förlorat någon känt av, men det som träffar mig hårdast är just skulden av att inte ha sett att något var fel, eller att Nicklas inte kände att han kunde vända sig till Jesper; att de kanske inte var så nära som han trott.

Jag hade tårar i ögonen nästan hela vägen igenom. Jesper skriver på ett väldigt avskalat, nästan poetiskt sätt, och det känns nästan som en blandning av dokumentär och dagbok.

Jag var den första av oss som lämnade rummet
Det gick inte att stoppa tårarna. Jag grät som ett barn
Det var skönt att få komma ut ur dödens rum
och få andas varm sommarluft. På himlen fanns inte
ett moln. Det var en vacker sommardag
och på andra sidan gatan såg jag människor
i parken. De åt glass och njöt av sommaren.
Fattade de inte att min bror var död?
Att det inte passade sig att äta glass och vara glad?
- p 22

Blandat med Jespers egna tankar så finns det med några korta intervjuer med Nicklas barn som gjorde ont att läsa, men samtidigt visar hur barn kan reagera på självmord. Det är öppet och ärligt.

I slutet finns det även lite fakta om självmord som jag tacksamt läser igenom. Även om detta är en ganska tung bok att läsa så är den skriven på ett så lättillgängligt, och stundom vackert, sätt att jag vet att det är en bok som jag kommer at be alla att läsa.

Varje dag begår 4 personer självmord i Sverige.

No comments:

Post a Comment