Saturday, 4 June 2011

Här Ligger Jag och Blöder av Jenny Jägerfeld (3/5)

Baksidan säger: Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen för den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg."

Maja skulle aldrig skada sig själv, aldrig avsiktligt som folk verkar tro. Ska man inte få såga av sig en tumspets utan att alla börjar oroa sig? Det vill säga, alla utom Majas mamma. Tvärtom är det Maja som oroar sig för henne.

På en fest hon inte är inbjuden till träffar hon tjugoåriga Justin, en superverbal bilmekaniker med rosa byxor, som får henne att glömma allt om frånvarande mammor och avsågade tummar. Men sen läser Maja ett mejl som inte är till henne, ett mejl som gör ondare än alla sticksågar i världen.

Jag säger: Jag vet inte riktigt vad jag tycker om den här. Det känns nästan som att den ville mer än vad det blev; det här med att hennes mamma skulle vara försvunnen, att hon hela tiden kollade (och svarade) sin pappas facebook och email, hennes möte med ’Blondie’, det här med hennes lärare och hans tröja.

Va!?

Allt flyter på ganska så fort, och visst kanske gillar jag Maja lite, men det var så mycket som hände runtomkring som gjorde att jag inte riktigt köpte det. Tydligen ska boken vara rolig, och jag ser vilka ställen de troligtvis syftar på, men det är inte min typ av humor. Jag tröttnade ganska så fort på alla karaktärerna och när jag fick reda på vad som hänt mamman så tappade jag intresset totalt.

Jägerfeld skriver väldigt bra, och visst plockar jag gärna upp en till av hennes böcker. Jag förväntade mig bara lite mer av den här.

No comments:

Post a Comment